Göteborg, Västra Götaland
Fastigheten utgör ett gårdskvarter i landshövdingestil byggt 1934-1935, vilket gör oss till en av de äldsta HSB-föreningarna i Göteborg. Fastigheten byggdes i två omgångar, först uppfördes den östradelen, med adress Fjällgatan 3, den västra delen med adress fjällgatan 9. slutfördes 1935.
Huset är bygget efter ritningar av Ingrid Wallberg och Alfred Roth, tidiga företrädare för den funktionalistiska arkitekturen.
Föreningen äger fastigheterna Stigberget 34:6 och 34:7, med en boarea om 6.152 kvm. Fastigheterna, som ligger på fjällgatan 3-9, inrymmer 145 lägenheter samt gemensamma utrymmen som tvättstuga, bastu, solarium, gästlägenhet och föreningsexpedition.
På norra sidan av huset, Nybyggesgatan, har föreningen 25 st parkeringsplater.
Styrelsen har det löpande ansvaret för föreningens skötsel och ekonomi. Administrativa tjänster, ekonomisk och teknisk förvaltning köper vi av HSB.
Föreningen ligger mitt i Masthugget, vid korsningen Fjällgatan Klamparegatan med Slottskogen in på knuten, Linnegatan och Haga nås med bara någon minuts promenad, här finner man ett rikt utbud av shopping, restauranger och nöjen.
Masthugget delas i dagligt tal upp i "nya" och "gamla" Masthugget. Nya Masthugget ligger nedanför Fjällgatan mot Masthuggstorget med hus byggda i början av 1970-talet. Gatorna upp mot slottskogen utgörs av landshövingehus från början av 1900-talet och benämns som Gamla Masthugget.
Kommunikationer
Buss nummer 61 stannar ca 100 meter från bostaden och avgår med mycket täta intervaller. Buss 61 går genom stan via Stenpiren och domkyrkan, via Johanneberg mot Heden. Dessutom är det mycket goda kommunikationer genom spårvagnshållplatserna vid Masthuggstorget (linje 3, 9 och 11), Fjällgatan (linje 11) och Prinsgatan (Linje 1 och 6) som nås på mindre än fem minuters promenadväg.
Historia
Redan 1646 blev Masthugget en förstad till Göteborg då en oreglerad bebyggelse uppstod i anslutning till skepps hamnarna ut med älven. De som bosatte sig i Masthugget arbetade i hamnen eller mer sjöfart. Fram till mitten av 1800-talet bestod bebyggelsen av enkla bostadshus och några herrgårdsliknande bostäder. År 1866 upprättades enstadsplan som innefattade rätvinkliga kvarter längs raka gator. Från 1800-talets mitt till 1930-talet uppfördes bland annat ett stort antal ladshövingehus. Bebyggelsen i området har förändrats många gånger, senast på 1960-talet då unika värden gick förlorade när stora delar av Masthugget revs.
Du kan läsa mer om Gamla Masthugget på Roger Nisfelts webbsida.
Du har inte den behörighet som krävs för att öppna den låsta filen.